Inom konceptet Svensk Basket Cares lyfter vi ett specifikt tema.

Vi tar upp ämnen som direkt eller indirekt påverkar många inom Svensk Basket. Ämnen som kan anses vara lite tabu eller helt enkelt är ämnen som vi tycker behöver lyftas.

Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskar inom ätstörningsproblematik. Hennes forskning har bland annat fokuserat på hur vår självbild är kopplad till risken att utveckla ätstörningsproblematik, om sätt att förebygga ätstörningar och tvångsmässig träning vid ätstörning.

Runt 200 000 personer uppskattas vara drabbade av ätstörning i Sverige, men det finns troligen också ett stort mörkertal. Tjejer/kvinnor mellan 13 och 30 år är den grupp som är mest drabbad, men antalet män/killar som söker sig till vården med en ätstörningsproblematik ökar.

– Det finns fyra olika ätstörningsdiagnoser, men anorexia är den diagnos som många oftast förknippar med ätstörning. Det har blivit lite av en ”mediadiagnos”. Det gör även att många tror att det alltid går att se på en person om den har en ätstörning, vilket inte alls stämmer. De flesta som har en ätstörning är normal- eller överviktiga, berättar Emma. Men oavsett vilken ätstörningsdiagnos du har så är det en allvarlig problematik och ett jättestort psykologiskt lidande och det påverkar dina relationer i livet, din prestation i skolan, på jobbet eller i idrotten.

Sofie Lundberg spelar basket i Onsala Pirates division 1 och har tidigare spelat i Svenska Basketligan och på college i USA. 2021 valde Sofie att berätta öppet om att hon under flera år var sjuk i ortorexi. Hör hennes personliga berättelse i ett öppenhjärtligt samtal med oss om hur hon hamnade där, om livet med ett ohälsosamt förhållningssätt till mat och träning och hur hon tog sig till att idag kunna säga att hon är fri från sin ortorexi.

Sofie berättar bland annat att ortorexin för henne var både en ätstörning och en träningsstörning. Hon var besatt av det hälsosamma. Hon levde under flera år som i en fyrkant styrd av hennes egna regler om vad hon skulle äta och hur hon skulle träna.
– Jag la mitt värde som person i vad jag presterade. Det jag gjorde var det jag var, vilket gjorde allt väldigt sårbart i och med att basket är en sport där det sker misstag. Så prestationen avgjorde om jag skulle få må bra eller inte. Och när jag bröt mot mina regler att äta en viss mängd eller träna tillräckligt mycket, då exploderade de här ångestattackerna. För det låg så mycket mer i det än mat och träning. Alla andra känslor kom upp också, berättar Sofie.

Lyssna till Sofies personliga berättelse via podd eller se det på Youtube. 

En ätstörning syns oftast inte utanpå och kan drabba vem som helst. Ätstörningsproblematik är en komplex och allvarlig psykisk sjukdom som drabbar många människor världen över oavsett ålder, kön eller nationalitet.

Den kännetecknas av en stor fixering vid mat och vid ens kroppsuppfattning. Det är även vanligt med andra psykiatriska problem kopplat till sjukdomen så som exempelvis ångest, depression, självmordsbenägenhet och tvångssyndrom.

Det finns fyra huvuddiagnoser inom ätstörningsproblematik – anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätning och ospecificerade ätstörningar. Övergripande för alla diagnoserna är ett stort fokus och upptagenhet av mat – att äta för mycket, att vilja äta mindre, äta annorlunda eller mer hälsosamt.

Vi har samlat två spelare och två coacher i ett omklädningsrum i Norrköping för att prata om mens. Ett ämne som allt för sällan lyfts i omklädningsrum landet runt. Men det här omklädningsrummet är inte som andra.

Rakel Gyberg lagkapten i SBL-laget Norrköping Dolphins, Minna Ersdala som går på Haga Basketgymnasium i Norrköping, Elsa Landberg assisterande coach i Norrköping Dolphins damlag och Leila Mengüc Lindquist som är tidigare elitspelare i basket och nu är coach för både ett flick- och pojklag i Norrköping Dolphins samtalar om mens.

– Vi som är coacher måste förstå att vi inte bara är tränare. Som ledare är du även en förebild, en vuxen och en trygg person som barnen kan vända sig till. Och då måste du som coach tidigt våga prata om mens och andra ämnen som kan påverka spelarnas mående. Inte bara prata om basket. Och precis lika naturligt som att ha coachtejp eller ispåse i coachväskan så ska du som coach även ha ett par extra shorts, trosor och mensskydd i den. Normalisera ämnet, prata om mens innan det händer så blir det inte så läskigt när mensen väl kommer, säger Leila.

– Bara att få höra en vuxen förebild säga ”att idag har jag mens” och att det pratas om det. Små saker kan göra så stor skillnad och när man är liten lägger man märke till sånt. Om min tränare säger att hon har mens, då kan ju jag också göra det. Det är viktigt att skapa ett klimat där mens är något vi pratar om. Är jag orolig för att jag precis har fått mens eller inte fått min mens så ska det känns okej att gå till min tränare och prata om min oro. Mens är ju inget konstigt utan helt naturligt, menar Rakel.

Många är vi som någon gång fått höra ”Har du PMS eller?” som en nedlåtande kommentar när vi kan uppfattas sura eller griniga. Faktum är att många tjejer och kvinnor lider av PMS och det gör en inte gladare att då få en sådan kommentar kastad i ansiktet när känslorna i kroppen inte går att styra.

PMS – premenstuellt syndrom – är perioden precis före mensen kommer. Då kan du bland annat uppleva huvudvärk, svullnad och viktuppgång. Men även psyket och humöret kan påverkas. Du kan till exempel känna dig nedstämd, lättirriterad, orolig, ha ångest eller självhat, snabba humörsvängningar, vara trött, energilös och antingen ha svårt att sova eller så sover du mer än vanligt. En del kan till och med få självmordstankar. Dessutom blir många extra sugna på sötsaker och kan vara hungrigare än normalt.

Det finns även forskning som visar på att balansen försämras i slutet av menscykeln för de som har PMS och att därmed skaderisken ökar.

PMS påverkar 75 procent av alla fertila kvinnor och tjejer på ett eller annat sätt – så även inom Svensk Basket. Ändå är det någonting som det sällan pratas om. Det påverkar kvinnliga spelares och ledares vardag, deras mående och därmed självklart även deras träning och prestation. Våga därför lyfta mens, men även PMS, i laget eller i föreningen. Öppna upp dialogen och avdramatisera ämnet. Skapa en miljö där spelare naturligt vågar säga ”Idag har jag PMS” för att skapa en större förståelse.

Och kom ihåg – PMS inte är ett skällsord, det är en del av menscykeln som påverkas av hormoner i kroppen och som vi inte kan styra över.

Menstrosan.se vill att du ska kunna spela basket fritt och bekvämt oavsett var du än är i din menstruationscykel och erbjuder därför alla inom Svensk Basket 15 procent på ett helt köp genom att ange rabattkoden SVENSKBASKET15 i kassan. Erbjudandet gäller november ut.

Vad är menstrosor?
Menstrosor är vår tids mest moderna mensskydd. De ser ut som ett par vanliga trosor, men fungerar som en binda tack vare ett absorberande tyg i grenen som håller kvar all vätska samt har en fuktspärr som tryggt förhindrar läckage. Menstrosor tvättas som vanliga trosor och är snälla mot både kroppen och miljön.

– De idrottsföreningar som vi samarbetar med ligger i framkant och satsar på sina kvinnliga spelare och jobbar för lika förutsättningar. Vi vet att fler och fler ser fördelarna med ett samarbete med oss då mensfrågan är betydligt större än att tränaren har mensskydd i tränarväska. Att förse tjejerna med menstrosor är att ta mensfrågan på allvar, säger Caroline och Marielle på Menstrosan.se.

Menstrosan.se samarbetar idag med både små och stora idrottsföreningar för att öka tjejers och kvinnors möjligheter till ett tryggt idrottande vid mens. Kontakta dem om även din förening är intresserade av ett samarbete.

När mensen påverkar ditt mående

Påverkar mensen din vardag och de val du gör? Har du valt att hoppa över en träning eller match eller stannat hemma från skolan eller jobbet på grund av din mens? 

Då är du inte ensam.

Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi och forskare vid Karolinska Institutets institution för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset i Stockholm, har genomfört en studie där hon och hennes kollegor frågade drygt 1500 kvinnor om mens och hur mensen påverkar dem.