Vad är ätstörningsproblematik?
En ätstörning syns inte alltid utanpå och kan drabba vem som helst. Ätstörningsproblematik är en komplex och allvarlig psykisk sjukdom som drabbar många människor världen över oavsett ålder, kön eller nationalitet. Den kännetecknas av en stor fixering vid mat och vid ens kroppsuppfattning. Det är även vanligt med andra psykiatriska problem kopplat till sjukdomen så som exempelvis ångest, depression, självmordsbenägenhet och tvångssyndrom.
Fyra olika ätstörningsdiagnoser
Det finns fyra huvuddiagnoser inom ätstörningsproblematik – anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätning och ospecificerade ätstörningar. Övergripande för alla diagnoserna är ett stort fokus och upptagenhet av mat – att äta för mycket, att vilja äta mindre, äta annorlunda eller mer hälsosamt. Den drabbade lägger väldigt mycket tid och energi på vad och när hen äter. Det kan till exempel märkas genom att personen börjar prata mycket om mat, googla recept och jämföra vad andra äter. Även kroppsmissnöje är centralt för alla diagnoserna. Att jag inte duger i min figur, form, vikt eller utseende. Den som har en ätstörning är ofta dömande mot sig själv och känner sig sällan bra nog. Ofta har den drabbade svårt att acceptera sig själv som den hen är och att se sitt värde. Självkritiken och självhatet inom ätstörningspopulationen är tydligt större jämfört med andra med psykisk ohälsa. Framför allt har jämförelser gjorts med individer med depression. Ofta börjar personen jämför sig med andra – vad väger du, hur långt mäter du runt handleden, vad har du för jeansstorlek. Personen blir väldigt upptagen av sin kroppsform och vikt.
Ätstörningsproblematik kan ge allvarliga konsekvenser
Ätstörningsproblematik kan leda till allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser som hjärtstopp på grund av svält eller obalanserade salter i kroppen, men även till självmord. Ätstörning är faktiskt den psykiatriska diagnos med högst dödlighet. Endast substansmissbruk har en högre dödlighet. Anorexia drabbar ungefär 1-2%, bulimi 2-4%, hetsätning 3,5-5% och ospecificerade ätstörningar runt 2-4%. Men det finns troligen även ett stort mörkertal.
De fyra huvuddiagnoserna
Anorexia nervosa
Anorexia är inte den vanligaste diagnosen men den som flest känner till och ofta kopplar till ätstörningsproblematik. En person med anorexia hamnar i ett restriktivt ätande där kroppen får alldeles för lite energi vilket leder till att hen tappar vikt. Ofta är den drabbade även rädd för att gå upp i vikt och gör vad hen kan för att förhindra det.
Bulimia nervosa
Bulimiker är ofta väldigt restriktiva med vad de äter, men till skillnad mot de som har anorexia försöker bulimiker ofta äta lite hela dagen. Men sedan tar den biologiska hungern över och då äts det ofta stora mängder mat som kan leda till att personen tappar kontrollen över ätandet. Något som sedan kompenseras genom exempelvis träning, kräkningar, laxermedel, vätskedrivande eller allt tillsammans.
Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning liknar bulimi genom hetsätning men utan det kompensatoriska beteendet för det som ätits.
Ospecificerade ätstörningar
Ospecificerade ätstörningar är en variant av huvuddiagnoserna där personen har vissa anorektiska eller bulimiska symtom, men inte uppfyller alla kriterier för någon av de specifika ätstörningarna. En personen kanske inte kräks tillräckligt ofta för att få en bulimidiagnos till exempel och får då istället en atypisk bulimidiagnos.
Alla kan drabbas
Gemensamt för alla fyra diagnoser är att det innebär ett väldigt stort psykologiskt lidande och påverkar personens relationer i livet – i familjen, med vänner, i skolan, på jobbet, inom idrotten. Det är en allvarlig problematik oavsett diagnos. De som löper högst risk att drabbas av ätstörningsproblematik är kvinnor mellan 13 och 30 år. Men det är viktigt att komma ihåg att alla kan drabbas oavsett kön, ålder eller nationalitet. En vanlig fördom kring ätstörning är att den som är drabbad alltid är smal. Det stämmer inte, vid bulimi och hetsätning är personen oftast snarare normal till överviktigt.
Källor: 1177.se, hjarnfonden.se, leg. psykolog Emma Forsén Mantilla, ki.se