Fun Maps - Svenska basketbollförbundet

Fun Maps

Vad gör basket roligt?

En verksamhet som upplevs som kul och rolig är en avgörande faktor för att behålla barn och ungdomar inom idrotten. Det är därför de spelar och det är därför de fortsätter att spela, även på de högsta nivåerna. Men vad betyder det för barn och ungdomar inom idrotten att ha roligt? Och vad är det egentligen som gör det roligt?

Kul = en positiv idrottsupplevelse

Det finns stor vetenskapligt stöd för att tidiga positiva idrottsupplevelser är grunden för att säkerställa fortsatt idrottsdeltagande, medan negativa och oinspirerande upplevelser får barn att sluta med idrott. Flera studier har visat att den starkaste bidragande faktorn till en positivt idrottsupplevelse är “enjoyment”. Dock använder barn vanligare det vardagliga ordet ‘kul/roligt’ när de återberättar och beskriver sina upplevelser . Till exempel, när barn frågas varför de fortsätter spela, är kul den mest citerade anledningen. Alternativt, när de frågas varför de slutade, är det för att det inte var roligt/kul längre. Därför har mer samtida vetenskapliga insatser fokuserat på att införliva barnets röst och använder därför ordet kul (fun).

Men vad betyder det för barn och ungdomar inom idrotten att ha roligt? Och vad är det egentligen som gör det roligt?

En av de första forskningsstudierna för att besvara dessa frågor genomfördes i USA med fotbollsspelare, tränare och idrottsföräldrar som ombads att identifiera alla de saker som gör det roligt att spela fotboll. De identifierade 81 olika faktorer.

Svenska basketbollförbundet har tillsammans med Svenska Ishockeyförbundet genomfört en liknande studie. Spelare i åldrarna 9–19 år, killar och tjejer i olika typer av föreningar från hela landet har identifierade 84 olika faktorer som bidrar till att göra basket roligt.

Noterbart är att dessa saker inte är vad vuxna ofta förknippar med att ha kul, som till exempel leenden, skratt och att skämta. Istället är kul mer förknippat med och inriktat på spelarnas sportsliga utveckling.

(klicka på bilden för att se den i större format)

Kul för barnen är inte vad vuxna ofta förknippar med att ha kul, som till exempel leenden, skratt och att skämta. Istället är kul mer förknippat med och inriktat på spelarnas sportsliga utveckling.

Prioritetsordning - Vad spelarna tycker gör basket roligt

De 84 olika faktorerna klustrades i i 11 olika områden. De 11 områdena rankades sedan från 1-11 utifrån vilka faktorer som vanligast i barnens och ungdomarnas svar. Men även om det finns en ranking så bidrar alla 84 faktorer till att göra det roligt.

Göra sitt bästa – Ges möjlighet att få göra sitt bästa
Positiv lagdynamik – bra lagsammanhållning
Positiv coachning – bra tränare med vad allt det innebär
Inlärning och förbättring – upplevelse av kompetens och egen utveckling
Matcher – att få speltid, spela jämna och meningsfulla matcher
Träning – Välplanerade träningar, valfrihet, smålagsspel
Vänskap inom laget – värdet av att göra detta med andra/kompisar
Mental bonus – Handlar om de positiva känslor som kommer på köpet
Stöd under match – En positiv och stöttande matchmiljö
Ritualer med laget – saker som görs för att skapa en laganda
Stil – Identitets- och livsstilrelaterade saker

Vad kan vi mer lära oss av studien?

Uppföljningsstudier har gett oss mer kunskap. Till exempel är det troligt att det som gör idrotten rolig är olika för varje spelare, men forskning har också visat att det som är roligast för flickor och pojkar är detsamma och att detta gäller för spelare i alla åldrar och nivåer.

Självbestämmandeteorin hänger ihop med när basket upplevs kul

Studiens resultat visar även att vad som spelarna upplever är roligt/kul i hög grad går i linje med en av pelarna i Svensk Baskets ramverk för spelarutveckling – Självbestämmandeteorin. Det vill säga att spelarna tycker det är roligt när de känner att de utvecklas (kompetens), är del av ett sammanhang (samhörighet) och de har inflytande över sitt basketspelande (självbestämmande/autonomi).

Roligt är inte lika med trams och flams

Det är inte antalet skratt eller leenden som avgör om en basketspelare tycker det är roligt att spela basket. Inte heller är roligt lika med trams och flams eller att man bara ska kasta ut en boll och låta de spela. Spelarna tycker det är roligt när det är välplanerade träningar och att de känner att de utvecklas som spelare och människor, blir sedda och mår bra. En verksamhet som tar sin utgångspunkt i Svensk Baskets ramverk för spelarutvecklings fyra pelare; att se hela människan, att utveckling är icke-linjär, självbestämmandeteorin och att spelarutveckling utgår från spelet (matchen) är en bra utgångspunkt för att skapa en rolig upplevelse för spelarna.

Kulparadoxen

Forskningen visar att tränare för ungdomar i åldrarna runt 13–18 år inte har samma syn som spelarna i dessa åldrar har när det gäller vad som gör basket kul. När ungdomar blir äldre förändras många ledares (och föräldrars) syn på vad som gör basket roligt. Spelarna svar skiljer sig dock inte åt oavsett om de är äldre eller yngre.

Spelarna vill oavsett ålder, kön, bor i storstad eller glesbygd, är i en förening med elitlag eller i en förening med seniorlag på lägre nivå, ha en verksamhet där de utvecklas som spelare och människor, blir sedda och må bra.

Detta är ett viktigt forskningsresultat eftersom majoriteten av barnen kommer att lämna idrotten runt tonåren och en av de vanligaste orsakerna till varför det slutar är för att det inte längre är kul.

Spelarna vill oavsett ålder, kön, bor i storstad eller glesbygd, är i en förening med elitlag eller i en förening med seniorlag på lägre nivå, ha en verksamhet där de utvecklas som spelare och människor, blir sedda och mår bra.

Hur gör vi det roligt i praktiken?

En sak som är viktig att vi känner till är att det som svenska basketspelare identifierat som roligt handlar om att ge spelarna en chans att utvecklas och lyckas inom basketen, bland annat genom att anpassa match- och träningsmiljöerna utifrån spelarnas nivå. Det som spelarna också säger är viktigt är att verksamheten fokuserar på allsidig träning och att de har tränare som ser och möter varje spelare. Tränare kan göra detta genom att tänka på att varje träning och match som en upplevelse för spelarna, en upplevelse som ska vara kul. Ni som tränare och ledare kan lyckas med det genom att planera verksamheten utifrån fem faktorer – miljö- mässigt, fysiskt, verbalt, känslomässigt och socialt.

Här följer exempel och inspiration till hur du kan täcka in de fem faktorerna under träning för att göra basket roligare för spelarna.

Den miljömässiga faktorn

1.	Sätt mål för laget och spelarna.	Identifiera områden där laget och spelarna vill utvecklas.
2.	Ta fram välplanerade träningar som håller spelarna aktiva.	Utforma övningar och aktiviteter som uppmuntrar till rörlighet och beslutsfattande, som hjälper er att nå individuella och gemensamma mål
3.	Lär ut nya färdigheter.	Utforma övningar som syftar till spelarutveckling och som utmanar spelarna.
4.	Planera olika sorters övningar under träningen.	Se till att övningarna under träningarna är varierande.
5.	Använd smågrupper för att maximera spelarnas aktivitet.	Ha övningar med olika stationer och/eller partnerövningar
6.	Ge spelarna övningsalternativ att välja mellan.	Använd smågrupper för att maximera spelarnas aktivitet.
7.	Håll ordning under träningarna.	Tänk igenom hur du organiserar träningen i förväg. Håll koll på utrustningen.
8.	Ha mycket lek och spelbaserat innehåll på träningen	Spela från olika spelsituationer, tänk mer situationer än övningar när du genomför din träning.
9.	Ha vätskepauser	Se till att ta vätskepauser för att spelarna ska få tid för återhämtning och att interagera med lagkamraterna.

Den fysiska faktorn

1.	Ge spelarna chansen att tävla och kämpa hårt.	Skapa övningar. lekar och matcher som uppmuntrar till tävling – att vinna kampen.
2.	Utmana spelarna att utveckla sina färdigheter.	Ta spelarna ur isolerade färdighetsövningar och sätt dem istället i en sekvens där fler färdigheter tränas tillsammans med andra spelare – i matchkontext.
3.	Se till att spelarna får mycket bollkontakt	Utforma övningar som sätter spelarna i rörelse, uppmanar till interaktion och ger många möjligheter till bollkontakt.

Den verbala faktorn

1.	Dela med dig av din basketkunskap	Förklara varför ni gör de övningar ni gör och hur de hjälper till att utveckla spelarna.
2.	Använd ett språk som alla förstår.	Att prata i ett rakt och enkelt språk, och att säkerställa att alla förstått är viktigt. Om en spelare verkar förvirrad, ta kontakt. ”Hej kompis, är du med på hur övningen funkar eller ska jag förklara lite bättre?”
3.	Ge positiv feedback.
4.	Var uppmuntrande	Uppmuntra också när du ser någon utmana sig själv oavsett resultat.

Den känslomässiga faktorn

1.	Var lätt att prata med och var förstående.	Var noggrann med att visa förståelse för spelarnas perspektiv och var empatisk.
2.	Lyssna aktivt på dina spelare.	”Hur kändes den här övningen för allihopa? Känner ni att vi måste ändra på något för att göra den bättre?” ”Vad tyckte ni om dagens träning? Var det något ni tycker vi ska göra annorlunda nästa gång?” Ställ gärna denna av typ av frågor även individuellt till spelarna.
3.	Var rättvis.	Ge alla spelare samma möjligheter under träningarna. Se alla spelare och ge dem aktiv input på deras träning för att stötta dem i sin utveckling och att förbättra sina färdigheter.
4.	Tillåt misstag och var positiv.	”Ingen fara att du missade skottet. Nästa gång sitter den!

Den sociala faktorn

1.	Var en bra förebild och visa hur man ska behandla varandra.	Var positiv, lugn och trygg för att kunna implementera önskat beteende från dina spelare. Kom ihåg att spelarna gör som du gör, inte som du säger.
2.	Uppmuntra spelarna att hjälpa och samarbeta med varandra.	”Hjälp varandra!”, ”Vi är som bäst som lag när vi job- bar tillsammans!” eller ”Riktigt bra samarbete!” ”Ingen vill bli lämnad efter. Ta hand om varandra och var ödmjuk inför dina lagkamrater. Det kommer att skapa en starkare lagsammanhållning.”
3.	Uppmuntra till sportsligt uppförande.
4.	Planera lagaktiviteter utanför planen	Organisera lagaktiviteter utanför den ordinarie träningen. Be spelarna om idéer vad de skulle vilja göra. Till exempel om de vill ha en pizzakväll, gå och bowla eller se en film tillsammans.

Referenser och mer läsning

Knight, C.J., Harwood, C.G., & Gould, D. (Eds.). (2017). Sport Psychology for Young Athletes (1st ed.). Routledge. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.4324/9781315545202

Svenska Basketbollförbundet (2020). Ramverk för spelarutveckling (1.1).

Svenska Ishockeyförbundet (2022). Roligare ishockey – Fem faktorer för en roligare verksamhet.

Fallby (2020). Gör det bättre själv om du kan: Stötta ditt barn till hållbar och framgångsrik idrott. Täby: 7 Tapas.

Visek, A. J., Achrati, S. M., Manning, H., McDonnell, K., Harris, B. S., & DiPietro, L. (2015). The fun integration theory: Towards sustaining children and adolescents sport participation. Journal of Fysisk Activity & Health, 12(3), 424-433. https://doi.org/10.1123/jpah.2013-0180.

Visek, A. J., & Feiler, A. (2021). The science of fun in sport: Fact over fiction. In A. Whitehead & J. Coady (Eds.). Myths of sports coaching. Sequoia Books.

Visek, A. J., Mannix, H., Chandran, A., Cleary, S., McDonnell, K., & DiPietro, L. (2020). Toward understanding youth athletes’ fun priorities: An investigation of sex, age, and levels of play. Women in Sport & Fysisk Activity Journal, 28(1), 34-49. https://doi.org/10.1123/wspaj.2018-0004

Visek, A. J., Mannix, H., Chandran, A., Cleary, S., McDonnell, K., & DiPietro, L. (2018). Perceived importance of the fun integration theory’s factors and determinants: A comparison among players, parents, and coaches. International Journal of Sports Science & Coaching, 13(6), 849-862. DOI: https://doi.org/10.1177/1747954118798057

Visek, A. J., Ivarsson, A., Mannix, H., Lind, J., Altéus, C., Berktan, O., Werner, A., Borg, E., Enoksson, M. Stenling, A., & Learner, J. (Inte publicerad än). Toward development of Sweden’s own FUN MAPS: A cross-cultural application to inform youth sport programming.