SJÄLVBESTÄMMANDETEORIN

Den traditionella synen på motivation är att det är mängden motivation som avgör om en person ägnar sig åt en viss aktivitet och hur hårt hen anstränger sig, och att motivation kan öka genom att lägga till (ex. belöningar) eller ta bort något (ex. bestraffning). I självbestämmande tar man ett annat grepp om motivation och framhåller att motivationens kvalitet är av större betydelse för våra beteenden, snarare än en kvantitet som påverkas genom att lägga till belöningar eller ta bort något som bestraffningar.

Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory, SDT) bidrar med förståelse för varför motivation skapar en central roll för inlärning och färdighetsutveckling och hur motivationsklimatet kan påverka motivation och prestation hos människor i alla åldrar och i olika sammanhang, både inom och utanför idrotten.

Självbestämmandeteorin handlar framför allt om människans inre drivkraft att lära sig och utvecklas och vad som hämnar eller främjar motivation och välbefinnande. Människor är naturligt nyfikna och från det i är små utforskar vi världen och ägnar oss frivilligt åt sådant som intresserar oss, en inre drivkraft som finns med hela livet är kanske är särskilt tydligt inom lek och idrott eller konstnärliga och kreativa aktiviteter.

Teorin underbyggs av antagandet om att människor strävar efter att tillgodose tre psykologiska behov: autonomi, kompetens och tillhörighet. Självbestämmande motivation uppstår om dessa tre behov tillfredsställs.

Autonomi – Handlar om att uppleva valmöjligheter och möjligheter att påverka sin situation.

Hur kan du som coach göra det praktiken?

• Ge spelarna större möjlighet till medinflytande vad gäller beslut
• Säkerställ att det är spelaren som väljer mål och strategier för att nå dem
• Öka egenansvar och uppmuntra initiativ

Kompetens – Handlar om vår naturliga tendens att vilja påverka vår omgivning. En känslan att vara effektiv och att kunna hantera utmaningar och lösa det uppgifter man ställs inför.

Hur kan du som coach göra det praktiken?

• Öka möjligheter och förutsättningar att nå framgång
• Anpassa målen (och då även träning- och matchmiljön) till spelarens färdigheter och förmåga
• Var noga med att skilja på person och prestation. Formulera feedback på ett icke dömande sätt – ge feedback på det som fungerat och varit bra

Tillhörighet – Handlar om att skapa meningsfulla och trygga relationer och att känna kontakt, omtanke och gemenskap med andra människor. Att känna sig som en del av gruppen (eller laget).

Hur kan du som coach göra det praktiken?

• Stärk gruppsammanhållningen och vi-känslan i gruppen
• Se till att positiva och belöningar inte vara ges vid bra prestationer utan att gruppen stödjande även vid mindre goda prestationer.
• Skapa en miljö där socialt stöd är framträdande och där alla är beredda att lyssna på alla. Motverka varje form av klickbildning och “vi mot dom”-känsla

Självbestämmandeteorin hänger också tydligt ihop med…

• hur man effektivt lär sig nya färdigheter (icke-linjära pedagogik)
• vad spelare upplever är roligt med idrott (Fun Maps)
• effektivt idrottsledarskap (Transformativt ledarskap)

TEORIN OM MÅLORIENTERAD MOTIVATION (ACHIEVEMENT GOAL THEORY, AGT)

Medan SDT förklarar varför vi människor deltar i en viss aktivitet, beskriver teorin om målorienterad motivation (Achievement Goal Theory, AGT) drivkraften när en person – inför sig själv eller inför andra – vill visa sig duktig eller kompetent. AGT kan delas in i uppgiftsorienterad målinriktning och resultatorienterad målinriktning.

Med en uppgiftsorienterad målinriktning ligger fokus på spelarens utveckling i förhållande till sig själv. Målet i ett uppgiftsorienterat klimat är att lära sig nya färdigheter och att förbättra sig själv. Om detta mål uppfylls stärker det personens upplevda kompetens. I ett uppgiftsorienterat klimat lägger tränaren stor vikt vid att uppmuntra spelarna att lära sig nya saker, anstränga sig och göra sitt bästa. Miljön har en tillåtande attityd till misstag. I ett uppgiftsorienterat klimat vågar spelarna gå utanför sin trygghetszon och kan ligga i framkant av sin egen utveckling.

Med en resultatorienterad målinriktning avgörs framgång i relation till andras prestation. Personens mål är att visa sig bättre än de andra, eller åtminstone inte sämre. Känslan av kompetens står alltså i relation till andras kompetens. Tränaren tar flera risker med att skapa ett resultatorienterat klimat; 1) bara de bästa känner kompetens vilket gör att mänga spelare slutar och det finns inte längre underlag för ett lag, 2) spelare blir försiktiga och gör bara sådant som de är bra på, vilket kan hämma deras utveckling. Rädslan för att ”göra fel” gör dem motvilliga att lämna sin ”trygghetszon”.

Forskning har visat många fördelar med ett uppgiftsorienterat klimat, jämfört med ett resultatorienterat klimat, såsom ökad inre motivation, intresse, ansträngning, engagemang och välbefinnande, bättre lagsammanhållning och prestationer samt minskad risk för både ångest och utbrändhet.

Även om tävling är en naturlig del av idrotten – och inte nödvändigtvis något negativt – handlar det om att avdramatisera betydelsen av att vinna eller förlora och snara fokusera på vad den enskilda idrottaren (och laget) har gjort bra och var det finns utvecklingspotential. Det vill säga, inte fokusera på själva resultatet av tävlingen utan snarare uppmuntra idrottare att göra sitt bästa, utan att därmed pressa dem till att vinna. Som tränare kan du främja ett uppgiftsorienterat motivationsklimat genom att:

• Förmedla att misstag är en del av utvecklings-och lärandeprocessen
• Betona att framgång kan ses i termer av ansträngning, snarare än att vinna till varje pris eller överträffa andra
• Fokusera på att ha roligt
• Utvärdera och bedöma idrottares prestationer i relation till deras egen utveckling, istället för i jämförelse med andra
• Stötta idrottaren i att fokusera på processmål och prestationsmål, framför resultatmål