Ge alla en sportslig chans

Föreningsidrott främjar demokrati och är viktig för integration i samhället. Idrotten ger oss möten över gränser, nya vänner och sammanhang, kunskap om det svenska samhället, sociala koder och värdegrunder och minskar social utsatthet och psykisk ohälsa. Det vet vi inom basketen av erfarenhet – för vi ser det varje dag. Och en ny undersökning visar att basket är den idrott efter fotbollen som allra flest vill utöva, och avståndet till fotbollen minskar.

Genom Idrottsklivet satsar regeringen 100 miljoner kronor årligen under tre år för att öka föreningsidrottandet i utsatta områden. Men idrotten behöver även långsiktiga satsningar för att kunna göra skillnad på riktigt i samhället. Att bygga förtroenden och skapa hållbarhet tar mer än tre år. Vi inom Svensk Basket vill tänka längre och större.

– Svensk Basket vill satsa och ge alla en sportslig chans. För oss är det viktigt att göra satsningar utifrån sanna och grundade fakta. Att ha en förståelse för att det finns olikheter. Därför har vi tillsammans med insikts- och kommunikationsbyrån KAPI genomfört en stor undersökning i flertalet av de 19 områden som vi tilldelats inom ramen för Idrottsklivet. Och resultaten visar tydligt att basket är rätt att satsa på både utifrån intresse, förutsättningar och förtroende, säger Mats Elsnitz, verksamhetsutvecklare på Svenska Basketbollförbundet.

Basket finns överallt

Erfarenhet visar att de bästa resultaten nås när satsningar görs på redan etablerad verksamhet där kontaktytor redan finns, där föreningen är en accepterad del av samhället och har ett inarbetat samarbete med kommun och myndigheter. När Idrottsklivet lanserades sa RF:s dåvarande ordförande Björn Eriksson att ”pengarna måste träffa rätt. Att vi måste våga satsa på föreningarna som visat att de fattat hur man måste jobba i de här stadsdelarna”. Svensk Basket har etablerad föreningsverksamhet i samtliga 59 områden inom Idrottsklivet. Vi gör redan i dag ett viktigt arbete här, men vill göra mycket mer. Basket är en självklar och accepterad idrott i dessa områden och är generellt omtyckt som sport och anses vara tillgänglig och med låga trösklar. Av alla de barn och ungdomar som svarat på undersökningen säger 80 procent att de spelat basket spontant i sitt närområde.

Tjejer vill spela basket

Den grupp som är minst representerad inom svenskt föreningsliv generellt idag är unga tjejer från utsatta områden. Vår undersökning visar att av dem som inte idrottar idag är det lika stor andel tjejer som killar som vill spela basket. Det är unikt! Ingen annan idrott har ett sådant förhållande. Av de som kan tänka sig att börja spela fotboll är till exempel en stor majoritet killar.

Att utvecklas är viktigast

Över 70 procent av föräldrarna i dessa områden anser att det är mycket viktigt att deras barn får möjlighet att utvecklas när de är med i föreningsidrott. Vi vill tillsammans med företag och andra organisationer långsiktigt hjälpa föreningar med resurser för att visa på ett mervärde och utveckling i barnens livsresa. Vi ser att det är viktigt att arbeta med att bygga relationer och att kommunicera på ett sätt som alla förstår genom mer muntlig kommunikation och en närhet där förtroende kan byggas.

Många vill vara ungdomsledare

Ska basketen och annan föreningsidrott få ett starkare fäste i de områden som idag präglas av lågt idrottande och stort utanförskap måste även utbildningsinsatser till. Förutom hallbrist är bristen på ledare en trång sektor för att Svensk Basket ska växa och ge fler möjlighet att spela basket. Och intresset för att bli ungdomsledare är stort visar vår undersökning. 43 procent av de ungdomar som idrottar idag kan tänka sig att bli ledare och 22 procent av dem som inte idrottar. Dessutom säger nästan 40 procent av de föreningsaktiva att de kanske vill bli ungdomsledare och nästan 30 procent av dem som inte idrottar. Det är dessa unga ledare – med lokalförankring – som på sikt ska driva föreningarna framåt. Tillsammans med Generation Pep driver vi Projekt Assist där vi utbildar unga ledare i utsatta storstadsområden. Det gör att de får ta ansvar, det ger dem ett sammanhang, ett kunnande och stärkt självförtroende – och dessutom något att sätta på sitt CV.

Ekonomin ett hinder för barn och ungdomar att kunna idrotta

Basket har ett högt anseende i våra framtidsområden – både bland föräldrar och deras barn. 64 procent av föräldrarna menar att basket som ungdomsidrott är bra eller mycket bra. Men samtidigt säger nästan 40 procent av de intervjuade föräldrarna att det faktum att det kostar pengar att idrotta i en förening är ett hinder för att låta sitt barn göra det. 62 procent av föräldrarna anser att vikten av att idrotten inte kostar mycket pengar är av största vikt när de väljer vilken idrott deras barn får vara aktiva inom. Nästan 50 procent menar också att det är viktigt att träningarna måste vara nära hemmet och 53 procent att det är väldigt viktigt att de känner till ledarna.

Vår undersökning visar tydligt att ett hinder för att delta i föreningsledd idrott är kostnaden. Har du många barn och låg inkomst blir det dyrt. Många basketföreningar erbjuder alternativa lösningar för dem som inte har möjlighet att betala föreningsavgifter, men många barn och ungdomar känner en skam att de inte har råd. Även om föreningen kan komma runt problemet vill barnet inte erkänna det. De låtsas i stället att de bara vill spela på skoj för då är det gratis. Eller så googlar de och när de ser att det kostar så kontaktar de inte ens föreningen och fångas därmed aldrig upp av föreningslivet.

Fördela resurserna rätt och skapa mötesplatser

Föreningar i socioekonomiskt utsatta områden blir extra hårt drabbade nu. Ungdomar i dessa områden har inte alltid någon som skjutsar – kanske inte ens en cykel eller pengar till bussen. Flera basketledare vittnar om att vid bortamatcher är det ofta svårt att ens få ihop lag. Ungdomar ”skyller” på att de är sjuka för att slippa säga att de inte har råd att ta bussen till matchen. Samhället har ett ansvar att barn och ungdomar ska ges chansen att få utöva den idrott de vill.

Den svenska föreningsmodellen är inte norm i världen och kan ibland ses som ett hinder. Vi behöver vara mer öppna för flera möjligheter till att vara föreningsaktiv och mottagliga för att det finns olika typer av engagemang från föräldrar. Det är inte engagemanget för sina barn som saknas, för det finns det massor av. Men möjligheten att engagera sig enlig den traditionella modellen är inte alltid möjlig för alla. Genom vår satsning En sportslig chans har vi nu möjlighet att hjälpa till från förbundet, men vi klarar inte detta fullt ut själva. Det måste finnas förutsättningar för föreningar att bedriva verksamhet i våra framtidsområden. Föreningar i dessa områden har inte samma förutsättningar som i mer välbärgade områden.

– Det handlar om att fördela resurser olika och till dem som behöver det mest samt att riva hinder där vi kan göra det. Fördomar föds ur rädsla och okunskap och därför behövs det skapas fler mötesplatser. Det behövs satsas långsiktigt. Anordna öppet hus och drop in-verksamhet under lång tid så att både föräldrar och barn har chans att upptäcka verksamheten, men även att det skapas ett förtroende och en trygghet. Vi vill växa och satsa i fler områden. Basket förenar. Men ska vi lyckas behöver vi jobba tillsammans på olika nivåer i samhället. Ingen klarar av att göra det här själv, säger Marina Tillberg, verksamhetsledare för En sportslig chans.

Läs mer vår satsning En sportslig chans.

Kontakt:

Marina Tillberg, marina.tillberg@basket.se 010-476 42 60 eller Mats Elsnitz, mats.elsnitz@basket.se 08-699 63 20