Åhörarna fick inte bara lyssna utan även aktivt delta genom att bygga en egen verksamhet tillsammans. På plats fanns även streetbasketplaner där besökarna fick testa på att spela basket och under lördagen anordnades en 3×3 Streetbasket Challenge för ungdomar.

Den här interaktiva upplevelsen visade inte bara glädjen och gemenskapen inom basketen, utan också vikten av inkludering och samverkan. Seminariet fokuserade på just dessa frågor, där vi diskuterade hur vi på basketbollförbundet arbetar för att ge alla samma förutsättningar att delta i idrotten, oavsett bakgrund eller ekonomiska resurser. Vi vill ge fler barn och unga en meningsfull fritid och goda förutsättningar för en positiv basket- och livsresa.

Alla vill vi känna tillhörighet
Camilla Salazar som jobbar på Fryshuset är kriminolog och har arbetat med frågor kopplat till unga och gängkriminalitet i över 20 år var en av talarna under seminariet. Hon berättade om hur vi människor dras naturligt till grupper och sammanhang, och de flesta av oss är del av flera sådana – på jobbet, i föreningen, kompisgrupper eller andra sociala miljöer. Dessa sammanhang tar vi ofta för givet, men många unga inte har tillgång till dessa.  ”Detta gör att gänget blir en av de få grupper där de känner tillhörighet och det blir en stark del av deras identitet. Inom idrotten finns det därför en möjlighet och ett ansvar att erbjuda alternativ”, fortsätter hon. Vi måste sänka trösklarna och skapa representativa miljöer där unga känner sig välkomna, oavsett förutsättningarna. Det handlar också om att möjliggöra deras deltagande på olika sätt, och det är viktigt att förstå att idrott har en positiv inverkan både fysiskt och mentalt. För många unga som lever i stressiga miljöer kan idrott vara ett sätt att hantera stress, genom att röra sig, frigöra endorfiner och skapa en lugnande effekt. Idrotten måste vara en plats där de kan vara tillsammans med andra, en plats där de hittar tillhörighet, får känna sig viktiga och sedda.

Lokalt engagemang och långsiktig hållbarhet
Marina Tillberg, verksamhetsledare för En sportslig chans berättar under seminariet att en grundläggande del i arbetet är att stärka den lokala närvaron. Istället för att flytta barn från sina områden till andra platser för träning, vill vi fånga upp barnen där de bor och låta dem delta i den lokala föreningens verksamhet. Genom att arbeta med föreningar som redan finns i området och lyssna på behoven hos de boende, skapas en starkare förankring och engagemang. Målet är att verksamheten ska vara långsiktig och hållbar, med delaktighet från både föreningar och lokala aktörer. Vi vill riva hinder där det är möjligt och omfördela resurser där det är nödvändigt.

Ledarutveckling och samverkan
Det handlar inte bara om att rekrytera fler barn till basketen, utan också om att stärka ledarskapet och förbättra kommunikationen. Genom att utveckla föreningarna och sänka trösklarna in och höja trösklarna ut, skapas bättre förutsättningar för både barn och ledare att växa inom idrotten. Araz Perwizie föreningsutvecklare för En sportslig chans demonstrerar detta i seminariet genom att låta deltagarna bygga en egen verksamhet. Arbetet måste ske på flera nivåer – från föreningsnivå till samhällsnivå – med fokus på både kortsiktiga och långsiktiga mål.

Ekonomiska utmaningar
En viktig insikt från samtal med föreningar och lokala aktörer är att det ofta saknas ekonomiska resurser för att bedriva verksamhet på ett hållbart sätt. I områden där vissa delar har bättre ekonomiska förutsättningar än andra, kan det vara svårt att skapa jämlika möjligheter för alla barn att delta. Här spelar vårt arbete en viktig roll för att minska dessa klyftor och ge alla samma chans att utöva sporten. Vi arbetar också med att skapa en ökad förståelse och kunskap för vad pengarna används till – vad det finns för mervärde av att ha sitt barn i en förening.

Tecken på framgång
Även om mycket av arbetet ännu inte är mätbart, börjar vi se positiva tecken i de områden där modellen prövats. Klimatet har blivit öppnare, och det finns en tydligare vilja att samarbeta och förstå varandra. Det har skapats en nyfikenhet och en större förståelse för andras perspektiv, vilket är ett viktigt steg framåt.

Bakgrund till Idrottsklivet
Idrottsklivet är en satsning som regeringen initierade för att stödja idrottsverksamheter i områden som polisen klassar som utsatta, som vi inom basketen kallar framtidsområden. Under en treårsperiod har regeringen avsatt 100 miljoner kronor årligen för att främja tillgången till meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga genom ett arbete som drivs av 14 olika idrottsförbund och RF-SISU.

Målet är tydligt: att fler barn och unga ska kunna delta i idrott och andra fritidsaktiviteter, att fler idrotts- och ungdomsledare ska engageras i dessa områden, och att föreningar ska få bättre resurser att erbjuda en inkluderande och aktiv miljö för unga deltagare.

Genom Riksidrottsförbundet, som administrerar medlen från Idrottsklivet, har vi fått möjlighet att vara en del av denna viktiga satsning. Vår insats, En sportslig chans, jobbar idag med 19 områden runt om i landet, men vi är inte nöjda där. Vår ambition är långsiktig. Vi ser En sportslig chans som en startpunkt och har som mål att utöka insatserna till fler områden i framtiden. Genom att kombinera våra redan beprövade metoder med nya finansieringar är målet att skala upp och nå ut till fler barn och unga.