När hälsosam mat och träning blir en besatthet

Att äta hälsosam kost och att träna ger många fördelar, men när tankar om vilken mat som är mest hälsosam blir en besatthet och till slut tar över hela ens existens kan det bli skadligt. Det kallas ortorexi och kan för en del vara en inkörsport till andra ätstörningar som anorexi och bulimi.

 

Ortorexia nervosa och ortorexia atletika

Begreppet ortorexi definierades för första gången 1997 och kommer från de grekiska orden orthos som betyder renlärig, korrekt eller rätt och orexis som betyder aptit. Det liknar en ätstörning men har ännu inte klassificerats som en medicinsk ätstörningsdiagnos, dock erkänns den allt oftare i vetenskapliga studier. Ortorexia nervosa innefattar inte träning, viktminskning eller att sträva mot att nå ett visst kroppsideal utan avser renlevnad och genomsyras av en stark upptagenhet kring hälsosamt ätande som ofta följer väldigt strikta regler. Avvikelser från dessa regler kan skapa starka känslor av obehag, skuld, skam och ångest. Många som drabbas av ortorexi blir också fixerade vid träning. Att träna blir lika viktigt som att äta rätt. Ofta finns det ett samband mellan ortorexi och överdriven träning så kallad ortorexia atletika. Ortorexia atletika myntades som begrepp av svenska Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko och beskrivs som ”ohälsosam fixering vid nyttiga livsmedel i kombination med tvångsmässig fysisk aktivitet och träning”. Så alltså en kombination av att äta hälsosamt och av att träna. Målet att få en vältränad och sund kropp kan övergå i rädsla för att bli tjock och otränad eller rädsla för att uppfattas som odisciplinerad och slö. Vad som dominerar varierar ofta från person till person.

 

Positiv feedback blir en trigger

Många som drabbas av ortorexi, vill från början bara leva ett sundare liv, men som senare utvecklas till en besatthet. Det är ofta vanligt att i grunden ha en negativ självbild och att känna sig missnöjd med sin kropp. Ofta får personen nu komplimanger och beröm för att hen äter hälsosamt och tränar mycket, vilket kan bli en trigger och en motivation att driva det ännu längre. För den som idrottar kan även resultaten inledningsvis förbättras. Personen tränar kanske ofta extrapass och ser mer vältränad ut vilket därmed generera uppmuntran från omgivningen. Utåt sett ser det ut som att personen bara är väldigt mån om sin hälsa, sitt matintag och sin träning. Att upptäcka att en person har ortorexi kan därför vara svårt. Det är enkelt att bortförklara symptomen med att hen bara lever hälsosamt och tränar disciplinerat.

 

Sociala livet påverkas

Ortorexi är för många förenat med tvångstankar och ångest samt känsla av oro, skuld och skam. Mycket tid och fokus läggs på att välja ut, tänka på och laga hälsosam mat. Hen väljer bort allt fler livsmedel och övergår till en strikt lista på vilka produkter som är okej att äta men också strikt i hur hen ska träna. En besatthet som går ut över ens sociala liv. Många börjar träna oftare och oftare och driver sig många gånger hårdare och hårdare vid träningen. Ett missat träningspass eller att äta något som inte är ”rätt” kan leda till ångest och stress och en känsla av att vara onyttig vilket ska straffas genom fasta eller mer träning. Fixeringen vid kost och träning blir ofta striktare efter hand och leder många gånger till att det begränsar personens privatliv. Hen börjar undvika sociala situationer som involverar mat eftersom de upplever ångest eller skuld när de ställs inför matval som inte överensstämmer med deras strikta kostrestriktioner. Vardagliga saker ersätts i stället med träning eller att planera eller förbereda sin nästa måltid.

 

Hälsorisker med ortorexi

Ortorexi har delvis likheter med exempelvis anorexia nervosa, men till skillnad från en anorektiker är målet för en ortorektiker inte att gå ner i vikt utan att vara hälsosam i grunden och är vanligare än anorexi hos män. Ortorexi kan bland annat leda till näringsbrist, orkeslöshet, viktnedgång, överträning, muskelvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, hudproblem, håravfall, rastlöshet, försämrat minne och utebliven menstruation.

 

Källa: kry.se, mindler.se, 1177.se, vetenskaphalsa.se, ortorexi.nu