Stöd och hjälp vid ätstörning
Sök hjälp om du har en ätstörning
Där är många gånger helt avgörande att söka professionell hjälp om du har en ätstörning, och ju tidigare desto bättre. Det är viktigt att bli utredd för att få rätt hjälp. Ibland kan det finnas kroppsliga sjukdomar som ger symtom som liknar ätstörningar. Du kan vända dig till elevhälsan, studenthälsan, ungdomsmottagningen, BUP, allmänpsykiatrin, vårdcentralen eller den specialiserade ätstörningsvården. Är du drabbad av ätstörningsproblematik behöver du ingen remiss utan du kan göra en egenanmälan till de flesta ätstörningsenheter.
Men för många kan det kännas svårt att kontakta vården. Tankar att jag nog klarar av det här själv eller jag är nog inte tillräckligt sjuk finns hos många. Den typen av tvivel ingår ofta i själva ätstörningsproblematiken, men chansen att bli frisk är betydligt större med professionell hjälp. Det kan då vara bra att ta hjälp av någon du känner dig trygg med som kan stötta och hjälpa dig. Som anhörig behöver oftast även du hjälp och stöd för att orka. Det är många gånger väldigt tungt att leva med en person som har en ätstörning.
Frisk & Fri är en ideell förening mot ätstörningar som har stödverksamhet för både drabbade och närstående via telefon, chat, mejl och gruppsamtal. Dit kan du vända dig för råd och stöd. De flesta där har själva egen erfarenhet av ätstörning, antingen som tidigare drabbad eller närstående. Även Tjejzonen erbjuder stöd och hjälp via Ätstörningszonen för både dig som har en ätstörning och till dig som är närstående. Andra organisationer som erbjuder stöd är exempelvis SHEDO.
När du är mitt i det och det känns tungt är det viktigt att komma ihåg att det går att bli helt fri från en ätstörning. De allra flesta blir av med symptomen och många blir även fria från de tankar och krav som är kopplade till ätstörningen.
Det jobbiga samtalet kan vara avgörande
Det är lätt att som förälder eller närstående skuldbelägga sig själv om ett barn drabbas av en ätstörning. Men det är viktigt att komma ihåg att ätstörningsproblematik utvecklas genom ett samspel mellan flera olika orsaks- och riskfaktorer såsom genetik, självbild, förmåga att hantera jobbiga känslor och motgångar, bantningskultur, samhällsideal, träningshets och så vidare. Ni som familj eller närstående är otroligt betydelsefulla för att hjälpa den som är drabbad att må bra igen. Att ni finnas där och delar den drabbades svåraste och mest utmanande stunder, men också stunder av glädje, är viktigt.
Att vara drabbad av en ätstörning innebär stor ångest och mycket lidande. Om du försöker prata med någon som har en ätstörningsproblematik innan personen själv har accepterat att hen är sjuk kan situationen bli laddad. Ilska och frustration är vanliga reaktioner vid ett första samtal, men det kan samtidigt vara just det samtalet som hen innerst inne längtat efter. Det kan vara vändpunkten mot ett tillfrisknande. Så det är viktigt att du vågar ta det där jobbiga samtalet om du är orolig för att någon i ditt lag, en familjemedlem, vän eller annan närstående kan ha en ätstörningsproblematik. Försök att få till ett samtal där ni kan prata öppet och ostört och utan tidspress. Var beredd på att det inte är helt ovanligt att den drabbade slår bort din oro och har både en och två förklaringar till sitt beteende, men att du har visat att du bryr dig och att du finns där är viktigt.
Många gånger kan det vara bra att ta ett jobbigt samtal över en promenad för att slippa den extra spänningen som blir av att sitta mitt emot varandra och titta varandra i ögonen. Utgå gärna från dig själv i samtalet och prata i ”jag-form”. Säg vad du har upplevt och iakttagit. Säg gärna ”Jag känner mig orolig för dig och tar upp det här för att jag bryr mig om dig. Är det någonting du vill prata om? Jag finns här och lyssnar om du vill berätta. Vill du inte prata om det idag så finns jag här när det känns rätt för dig”. Det är viktigt att du visar att du fortsatt finns där och följer upp ert första samtal för att se hur personen uppfattade det och ville personen inte prata så mycket då kanske hen är mer villig att prata om det nu.
Försök att lyssna utan att vara dömande och helst utan att föreslå några lösningar. Ibland är det befriande bara att få berätta om sina känslor och tankar och det kan vara ett viktigt steg på vägen för att inse att jag har problem. Kom ihåg att det inte är ditt ansvar att ta hand om problemen, men om personen delar med sig av jobbiga tankar, beteenden och känslor är du ett viktigt stöd som kan bidra till att personen sedan söker professionell hjälp. Föreslå gärna att ni tillsammans kan undersöka vilka olika alternativ det finns till hjälp och stöd.
Var uppmärksam på om ditt barn:
- har ökat eller minskat i vikt utan någon speciell anledning.
- oftare äter hos kompisar.
- har börjat undvika att äta vissa måltider.
- inte vill äta tillsammans med andra.
- har börjat ha mycket åsikter om innehållet i den mat som äts.
- är tröttare än tidigare.
- har mer humörsvängningar.
- är mindre eller inte alls med kompisar längre.
- klagar över huvudvärk.
- är ofta sjuk eller skadedrabbad.
Tips till dig som ledare
Skapa ett öppet och tillåtande klimat i laget. Det gör det lättare för både spelare och ledare att våga lyfta känsliga ämnen eller om någonting inte känns bra. Ge plats för samtal och reflexion. Ju bättre du känner dina spelare desto lättare blir det att se varningssignaler tidigt. Och kom ihåg att du som ledare ofta är en förebild för dina spelare så tänk på hur du pratar om både mat, träning och din eller andras kroppar.
Vill du lära dig mer om ätstörning och hur du som idrottsledare och din organisation kan skapa ett hälsosamt träningsklimat med bra förutsättningar för att minska risken att någon i ditt lag ska drabbas erbjuder Frisk & Fri utbildningar riktade till just ledare inom idrotten för ett hälsosamt ledarskap. Det finns både en webbutbildning ”I care” och en tvåtimmars föreläsning ”We care”. Utbildningarna är framtagna i dialog med forskare inom ätstörningsproblematik.
Källa: ”Den hållbara skidåkaren” – skidor.com, friskfri.se, 1177.se, ätstörning.se, tjejzonen.se, shedo.se